Årsarkiv: 2007

För en dryg vecka sedan presenterade vi Kungsbroskrapan, ett förslag till en skyskrapa i Stockholm city. Med det vill vi dels föreslå ett samtida tillskott till stadens silhuett, dels påvisa avsaknaden av progressiv arkitektur i huvudstaden.

”Sverige, det är ett land där det aldrig kommer att uppföras någon betydande arkitektur. Ni har ett samhälle där det inte kan byggas något som sticker ut.” Citatet kommer från Frank Gehry, arkitekten bakom bland annat det arkitektoniskt utmanande Guggenheimmuseet i Bilbao. Gehry som har hela världen som arbetsfält, vet att en stad kan radikalt öka sitt attraktionsvärde genom modern arkitektur. Det han säger är till synes arrogant och förmätet, särskilt som det totalt förbiser svenska pionjärer inom modernismen som Asplund och Lewerentz. Men sett ur ett aktuellt perspektiv med fokus på huvudstaden kan man dessvärre inte annat än hålla med. Stockholm lider brist på samtida och innovativ arkitektur i jämförelse med andra städer i världen.

Sverige har under det senaste decenniet med framgång exporterat design och mode. När UD börjar marknadsföra Sverige i det virtuella landet ”Second Life” på Internet via modern arkitektur, kan man se det som ett tecken på att man även tar arkitektur på allvar. Med hänsyn till att Sverige historiskt sett dessutom har legat i täten inom den moderna arkitekturen, skapas här rimligtvis höga förväntningar för den som vill besöka Stockholm - the Capital of Scandinavia. Förväntningar som idag inte uppfylls. 

Stockholm är en av världens vackraste städer, med ett sjönära läge få städer förunnat. Turist- och upplevelseindustrin är en växande andel av Stockholms näringsliv. Stora resurser satsas för att locka besökare. När Stockholm Stad ska marknadsföra sig på stadens officiella engelska webbsida visas vackra panoramabilder över Riddarholmen och Norr Mälarstrand. Under rubriken som vänder sig till investerare däremot har man förstått att lyfta fram den universella bilden av ekonomisk framgång, nämligen skyskrapan i glas och stål. Synd bara att man inte har kunnat hitta något mer aktuellt än Hötorgsskraporna byggda år 1962. 

Sommarens debatt om ett kallbadhus i Riddarfjärden har dragit igång en välkommen debatt om den samtida arkitekturens plats i staden. I dagsläget lamslås alla försök till progressiv arkitektur av en stark koncensuskultur och allmän småstadsromantik. Men Stockholm har inte alltid sett ut som det gör idag, inte heller har antalet invånare varit konstant.

Man kan anse att vi lever i den bästa av världar, att Stockholm redan är fulländat och bara behöver bevaras. Men med en kritisk blick ser man en sluten stad, med tydliga fysiska gränser inom vilka bara de som redan är etablerade eller har råd kan få bo. Hur vill vi att Stockholm ska vara – ett stycke konserverad stad från en svunnen tid eller en stad som utvecklas, växer och anpassas till vår samtid? 

Och för att klargöra: samtiden skulle inte vara något alls om den inte ställs mot historien. Jämför gärna med Paris. Det som gör Paris arkitektoniskt intressant är hur dåtiden bryts mot samtiden när samtidsarkitektur av världsklass möter historiska palats och monument.  

Stockholm är en metropol på många områden, det kan gälla vetenskap, musik, restauration eller näringsliv. Men om vi vill att Stockholm skall vara en världsstad måste vi följa med – för att inte säga leda – även inom arkitekturens utveckling.

Det finns debattörer som har en stark aversion mot allt som kan liknas vid höga hus och som påstår att dessa inte hör hemma i Stockholm. De glömmer att det redan finns flera byggda exempel såsom ovan nämnda Hötorgsskraporna, gamla Skatteskrapan, Wennergren center, DN skrapan, Bonnierhuset och Kungstornen. Dessa är alla en integrerad del av stadens silhuett som de flesta nog vill behålla. Få personer känner dessutom till att Kungstornen uppförda 1924 och 1925 räknas till Europas första skyskrapor. 

Vårt förslag, Kungsbroskrapan, ligger på Kungsbron, där Kungsgatan möter Klara Sjö och står i en naturlig dialog med Kungstornen. Tänk om Stockholm 2007 kunde vara lika djärv och framåtblickande som 1924!

Arkitekt, RB Arkitektur

###